Publicerad 2009-11-26

Frågor och svar om svensk grisproduktion

Den svenska djurskyddslagstiftningen är till för att följas och Sveriges Grisföretagare tar mycket allvarligt på de missförhållanden som Ekot och andra medier rapporterat om. Djur ska ha det bra. Om det visar sig att rapporteringen stämmer är detta nedslående och helt oacceptabelt.

Det finns aldrig någon dold avsikt eller strategi bakom vanvårdsfall. Alla som tar hand om djur vill att de ska vara friska och välmående, det är också det mest fördelaktiga ekonomiskt sett. Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning, Sveriges Grisföretagare ställer sig bakom den och vi är stolta över den. Lagstiftningen skall följas. Sveriges Grisföretagare känner inte igen den bild av svensk grisproduktion som djurrättsaktivisterna visar upp och man anser det angeläget att det utreds om det finns grund för de missförhållanden och de påståenden som lyfts fram.

Vad gör LRF och Sveriges Grisföretagare för att värna djuromsorgen på gårdarna?
De senaste rapporterna till trots, har vi ett bra djurskydd och en god djurhälsovård generellt i svenska grisbesättningar. Det finns cirka 1 400 grisbönder i Sverige och de allra flesta är mycket duktiga och seriösa grisproducenter som gör ett utmärkt jobb. Och näringen arbetar kontinuerligt med att hjälpa bönderna med att upprätthålla den goda djuromsorgen, som exempelvis:

LRF har omsorgsgrupper över hela landet som arbetar förebyggande och har kontinuerlig kontakt med djurhållande bönder för att undvika misskötsel och vanvård av djur. Då vanvårdsfall sker är det vanligtvis allvarliga bakomliggande orsaker till detta, personliga problem som sjukdom och andra kriser i familjen exempelvis.

LRF ger ut Miljöhusesynen där bland annat all djurrelaterad lagstiftning finns med, för att på ett så enkelt och tillgängligt sätt som möjligt försäkra oss om att alla våra medlemmar känner till den lagstiftning som gäller.

Sveriges grisföretagare och Svenska Djurhälsovården har bildat ett Etiskt råd. Ett av rådets högst prioriterade områden just nu är vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra grisarnas tillgång till halm.

Hur kan sådant här ske, varför tar en bonde inte hand om sina djur?
Det döljer sig aldrig någon dold avsikt eller strategi bakom vanvårdsfall. Friska grisar mår bra och välmående grisar är för bonden ekonomiskt fördelaktigt. Ingen missköter sina djur med avsikt. Varje sådant här fall är en tragedi, för djuren men också för bonden.

Hur mår grisarna i Sverige?
Generellt sett bra, och djurhälsan blir allt bättre. Sverige ligger långt över EU-genomsnittet vad gäller hälsa och djuromsorg. Svenska Djurhälsovården följer djurhälsan kontinuerligt och redovisar sina resultat för Jordbruksverket. Till skillnad från de flesta andra länder behåller grisar enligt lag sin svans, med knorr, och det kräver en bra miljö. Som exempel kan nämnas att Svenska Djurhälsovårdens granskningar visar att endast 1,4 % av grisarnas svansar har skador då de kommer till slakt. Nivån har varit konstant under många år. Det är en låg andel men målsättningen är förstås att den minskas ytterligare.

Halm och boxutrymme har stor betydelse för grisens välbefinnande. Grisarna ska ha daglig tilldelning av halm eller likvärdigt strömaterial. De anmärkningar som har gjorts kan bero på att grisarna har ätit upp strömedlet eller att skötaren har varit snål vid tilldelningen. Samtidigt kan allt för mycket halm leda till föroreningar och dålig miljö. Men lagen säger att grisarna ska ha tillgång till halm, och lagen ska följas. Vi är stolta över vår svenska djurskyddslagstiftning.

Hur ofta kontrolleras djuromsorgen på gårdarna?
Kontroll och inspektioner sker av flera instanser. Grisbesättningar får veterinärbesök i snitt varannan månad. Och alla djur som skickas till slakt inspekteras av en statligt anställd besiktningsveterinär på slakteriet. Dessutom utförs djurskyddsinspektioner på gårdarna vilka sedan 1 januari 2009 organiseras av länsstyrelserna. Tidigare ansvarade kommunerna för dessa inspektioner som då gjordes ungefär vart femte år. Någon sammanställning av hur många besök eller andra aktiviteter som länsstyrelserna genomfört sedan de tog över ansvaret har ännu inte gjorts.

Vad anser Sveriges Grisföretagare om den nya tillsynsorganisationen?
Sveriges Grisföretagare ser positivt på att ansvaret för kontrollen har flyttats till länsstyrelsenivå. Det ger väsentligt bättre förutsättningar för mer likvärdig, rättssäkrare och professionell kontroll. Under en övergångsperiod verkar dock förändringen ha medfört viss oordning och länsstyrelserna har i olika sammanhang framfört att de resurser som tilldelats inte är tillräckliga.

Scan har beslutat att inte ta emot grisar från de gårdar som djurrättsaktivisterna polisanmält. Vad händer med djuren då?
Scan har enligt uppgift för avsikt att ta ut en statligt anställd besiktningsveterinär till alla gårdar för att kontrollera om djurskyddet är acceptabelt för leverans till Scan. Vi har fått uppgift om att detta kommer att ske skyndsamt i syfte att det inte ska bli några utrymmesproblem på gårdarna. Vår bedömning är att det här kommer att lösa sig utan att djurskyddet äventyras.

Om någon medlem i Sveriges Grisföretagare inte tar hand om sina djur, utesluts den medlemmen då?
Sveriges Grisföretagares förhållningssätt till uteslutning är mycket restriktivt. Om Sveriges Grisföretagare utesluter en medlem omöjliggör vi fortsatt dialog och har därmed inga förutsättningar att arbeta för att den aktuella situationen förbättras.

En av de gårdar som lyfts fram i rapporteringen tillhör LRFs styrelseledamot Lars Hultström. Kan Lars Hultström ha kvar uppdraget?
LRF uttalar sig aldrig om enskilda fall. Men enligt de uppgifter vi har föreligger det en polisanmälan mot Lars Hultström och han har meddelat att han tar en timeout i väntan på den rättsliga processen. LRF är ingen juridisk instans och det vore fel av oss att gå händelserna i förväg och döma någon före det att en domstol gett sitt utlåtande.

Sveriges Grisföretagare
2009 11 26