Publicerad 2009-05-26

Dansk grisuppfödning kraftigt kritiserad

Danska grisar blir slagna i samband med att de transporteras till slakt. Suggorna står i boxar så trånga att de endast kan stå rakt upp eller lägga sig ner. Var femte sugga har bogsår som ofta blir till varbölder. Svansarna kuperas och det saknas halm.
Dessa för folk i grisnäringen kända fakta om dansk grisproduktion presenterades nyligen – äntligen – även för den breda svenska allmänheten i ett rejält reportage i radions Nyhetsmorgon i P1 följt av studiosamtal.


(Nedanför denna artikel finns en länk till radioprogrammet).

Bland annat intervjuades i radioprogrammet Kjell Hansen, en dansk journalist och författare med ett förflutet som grisproducent. Han har under flera år ägnat sig åt att bevaka den danska grisnäringen ur en kritisk synvinkel. Hansen konstaterade att för de danska grisproducenterna är grisarna i första hand produktionsenheter. Allting handlar om ekonomisk optimering. Med det resonemanget blir det också helt logiskt att de gör bedömningen att det blir för dyrt att förebygga bogsår.

En annan viktig aspekt som togs upp av radions P1, var att hälften av allt fläskkött som köps in av Sveriges kommuner kommer från Danmark. Den uppgiften hade Nyhetsmorgon fått från Servera. Sedan mitten av 90-talet har importen av danskt griskött ökat fyra gånger.

En skola i Katrineholm fick exemplifiera den kommunala aningslöshet på detta område som Svensk Gris med knorr vid ett flertal tillfällen har beskrivit. De köksansvariga i det aktuella fallet sade sig inte ha funderat något speciellt över hur de danska grisarna hade haft det under sina liv. Tvärtom så litade de på att EU:s föreskrifter följdes, fick vi veta.
Ett reporterbesök i ett danskt grisstall gav reportaget extra tyngd. Reportern konstaterade att det var väldigt mörkt. Vi fick vidare beskrivet hur suggorna stod i små gallerboxar där de inte kunde röra sig. Det enda de kunde göra var att äta, dricka, att stå rakt upp och ner eller att lägga sig ner. Så fick de stå tills det var dags för grisning, då de flyttades till en ungefär lika trång box. Var femte sugga drabbades av bogsår, som i många fall ledde till varbölder som så småningom sprack. Möjligen blir tillvaron något lättare för de danska suggorna om fyra år. Då träder nämligen den lag i kraft som stadgar att de måste få gå fritt – en del av tiden.

Reportern såg en skylt ovanför en sugga som berättade att hon så här långt fått 17 kultingar. Frågan ställdes till grisproducenten hur många kultingar det var önskvärt att en sugga fick.
– Så många som möjligt, de bästa suggorna ligger på trettiofem per år, svarade han.

Därefter berättades att en sugga normalt går till slakt efter två år. Då är hon oftast helt slut. Vanligt är att hon inte kan gå och att hon har skador på magsäcken. Orsaken till de senare skadorna är bland annat att hon inte har haft tillgång till halm under sin levnad. Halm var för övrigt heller ingenting som den danske grisproducenten i reportaget efterlyste.
– Halm är ett fanskap i grisstallar, var hans bestämda åsikt.

Därefter vände reportaget åter till Katrineholm och de två köksansvariga där. De fick frågan hur de tänkte efter att ha sett bilder från det danska grisstallet. Vi fick veta att de ”inte tyckte att det såg roligt ut” och att de ”hade trott att det var okej”. Några ytterligare reaktioner framkom dock inte.

Reportaget avslutades där det började, med den danske grisskribenten Kjell Hansen. Han bekräftade den bild som getts i reportaget och fick sedan frågan om inte detta debatterades i Danmark.
Hansen påpekade att de danska grisproducenterna har ett oerhört starkt politiskt inflytande, vilket innebär att det är väldigt svårt att fatta politiska beslut som går dem emot. De har helt enkelt öppna direktkanaler rakt in i det danska politiska etablissemanget. Av den anledningen tror också Kjell Hansen att det enda sättet att åstadkomma en förändring av dansk grisproduktion, är att det uppstår en press utifrån, från Sverige och andra länder. (Vi tolkar honom så att den mest effektiva pressen är om konsumenterna i andra länder slutar köpa danskt griskött, red anmärkning).
Hur viktig är grisproduktionen för Danmark, frågade reportern till sist Kjell Hansen.
– Hela det danska landskapet är djupt präglat av grisproduktionen, löd svaret.

Björn Lundbeck

Se även tidningen Svensk Gris med knorr, nr 6-2009 sidan 37.


Radio P1. kritiserar dansk grisproduktion