Publicerad 2009-03-31

Rapport Copa-Cogeca gris 6 mars 2009

Trots att produktionen av grisar gått ner mer än man förväntat, så har prisutvecklingen varit negativ. Den 5 december gjorde man upp med kommission att om priserna ej ökar så skulle man införa exportbidrag till tredje land. Detta har inte införts på grund av avsaknaden för politiskt stöd i från medlemsländerna. Man avser att driva på frågan igen inför nästa möte med kommissionen i slutet av maj.

Man förklara den negativa pristrenden med:
•    Svag valuta hos importländerna (öststaterna klara inte av att betala)
•    Finanskrisen gör att konsumtionen minskar
•    De stora exportländerna (DK bla) får ej order på långa terminer, man vågar inte har för långa framförhållningar
•    Kostnaden för handelsgödseln är mycket hög (tillgång på spannmål kan minska-högre priser)
•    Der har varit för många år med en negativ prisbild för grisbonden.
•    Priserna på soja har ökat kraftigt och nolltoleransdiskussionerna går långsamt
•    Spannmålspriserna stabila till sommaren, men man tror på en ökning av priset till nästa skörd. Detta motsägs dock lite av att produktionen minskar och därmed om alla omständigheter är normala (att det sås i normal omfattning och normala skördeförhållanden) så borde tillgången öka.

Man tryckte på att medlemsländerna bör jobba för exportstöd från politiskt håll. Risken annars uttrycktes med att det kommer att införa nationella insatser för att hjälpa grisnäringen vilket skapar negativa konkurrensförhållanden.

Kastreringsfrågan
Meddelandet från Copa Cogeca gris (2007) att EU ska arbeta för att hitta alternativ till kastrering kvarstår. Dock med  invändningar från Spanien och Italien som menar att de alltid kommer att behöva kastrera sina ”stora Serrano och Parmagrisar”.
Smärtlindring (NSAID) kommer att införas i Tyskland, inom ramen för det Tyska kvalitetssäkringsprogrammet (QS) den 1 april. De länder som ska exportera grisar dit (bla Danmark) förväntas att behöva gör detsamma under försommaren. Holländarna har startat upp sin gasbedövning som hittills kostat 3,4 miljoner EU utrustning och tillstånd.
Beträffande immunokastrering så var det ett kompakt motstånd till detta i nuläget bla för:
•    Osäkerheten på produktkvaliten (köttet)
•    Arbetsmiljöfråga
•    Den stora kostnaden
•    Konsumentattityder
•    Extra kostnader för slakteriindustrierna
Frankrike testar dock immunokastrering i liten omfattning och Spanien har testat på cirka 1 000 galtar.  Den Spanska delegaten uttryckte  att detta var en mycket stor kostnad som inte näringen kunde bära.

IPPC
Förslagen som innebär hårdare regler för  tillstånd för gödselspridning innebär en merkostnad för engelska grisföretagare med ca 25 000 EU/år (administration, konsultarvoden mm). (Vad det innebär för den svenska är osäkert för närvarande, men vi har ett annat system med gödselspridning i förhållande till antal djurenheter).

CAP och Health-check
Man framförde att grisnäringen ska vara mer involverad i framtiden beträffande Health Check beträffande bla investeringstöd, försäkringar för sjukdomar och djurvälfärd. Detta på grund av att grisköttet inte längre kan anses som en förädling av spannmål då det finns konkurrenskraftiga alternativ för spannmålsproduktionen.

Djurtransporter
Framfördes oron över att förkorta transporttider för mycket, då det vid varje stopp så utsätts grisarna för risken för smittor och stress vid i -och urlastning.

Margareta Åberg- Andersson
verksamhetsledare i
Sveriges Grisföretagare